Efter en shoppingrunda, en fika och att maten stod färdig förberedd i ugnen gick jag ut för att plocka upp äpplen och klippa lite grenar. Mat som sköter sig själv i ugnen, måste ändå vara det bekvämaste som finns. Jag och Flora (hunden) kunde lugnt gå ut och greja en stund. Men det känns faktiskt som att Flora snarare motarbetar mig än hjälper till när vi går ut och grejar; dra ner en massa grenar från skottkärran, lägger tillbaka äpplen på gräsmattan och hugger tag i grenarna jag håller i för att dra dem åt motsatt håll. Idag sprang hon dessutom och plockade upp äpplen från komposthögen, för att rada upp dem på trappan.

”Trädgårdsstädning” är kanske inte det mest intressanta ämnet att läsa om, min poäng är att det faktiskt är jobbigt att plocka äpplen, kratta och klippa grenar. En skottkärra full i äpplen och en del fuktiga löv blev så tung att jag fick svårigheter med att knuffa den. Som ni kan se på bilden finns det ganska gott om äpplen att plocka upp här. Dagens fysiska aktivitet blev alltså 40 minuters trädgårdsarbete, därefter blev det alldeles för mörkt för att vara ute. Har ni tänkt på det – när det väl börjar skymma, blir det fort väldigt mörkt.

Under förmiddagen åkte jag och Camilla, min lillasyster, en sväng till Överby för att kika i lite affärer. Vi blev minst sagt förvånade över att Bert Karlsson satt utan för Bokia och lät lika tjurig som vanligt. På ren impuls köpte jag boken ”Ät rätt, må bättre” som han skrivit tillsammans med Anna Skipper och fick den signerad.

”Den hade du väl inte köpt om han inte suttit där?” frågade Camilla, och det är nog sant. Inte heller är jag särskilt intresserad av just Bert Karlsson, men det var ju inte direkt så att jag köpte boken ”Mitt liv som Bert” som även fanns tillgänglig.

Så hem kom jag, men en bok, en vit baströja från H&M och avmaskningsmedel för katter. Inget spektakulärt, direkt.

När jag var för att handla lite mat inför helgen fastnade jag vid en frysdisk, efter att ha lagt märke till Bobs ”fruktmix till smoothies”. Smoothiefantast som jag är, kunde jag inte låta bli att köpa en påse. Påsen innehåller fyra mindre påsar, med ananas, papaya och mango blandat. Man tillsätter två deciliter juice och kör sedan i en mixer. Personligen har använder jag en magic bullet, vilket gör det hela ännu lite smidigare eftersom man då ”tillagar” direkt i en mugg. 

En påse kostade 30 kr, så det känns som att det blir billigare att köpa fryst frukt och blanda själv. Däremot kan jag inte påminna mig att jag någonsin sett papaya i frysdisken. Hur som helst innehöll en påse med frukt (125 gram) 70 kcal, vilket betyder att varje komplett smoothie innehåller 160kcal.  

Smoothien blev absolut god, jag är inte helt säker – men jag skulle vilja påstå att mangosmaken dominerade. Vid närmare iakttagelse av priset, kan vi konstatera att varje smoothie kostar 7,50 + juice, vilket inte känns dyrt. Särskilt inte om man jämför med Chiquitas färdiga smoothie som i samma affär kostar 20kr/25cl (130kcal).

Det blev en jäktig dag igår; kom hem från praktiken, lagade middag och åkte iväg för att träna nästan på en gång. Tilläggas bör att jag hade en ovanligt lång dag på praktiken i kombination med sen träning, vilket lämnade utrymme att bryta mina traditionella vanor att starta datorn i tid och otid för att istället gå och lägga mig nästan direkt.

 

Igår var det ytterligare ett pass i ”kom i gång”-kursen jag går på Älvhögsborg. Det är en kurs för medlemmar med Trollhättans stad, där man träffas sex gånger och går gemensamt och testar lite olika gruppträningspass. Kursen är ett jättebra initiativ, tycker jag, med bonusen att man träffas en halvtimme innan passet och pratar en stund. Tyvärr har intresset för kursen inte varit överdrivet högt; vi är endast fyra deltagare trots fler anmälda. Kanske att fler skulle komma om man placerade kursen i januari – en chans att uppfylla nyårslöftet?

 

Hur som helst har jag troget deltagit varje vecka, medan min mamma ironiskt nog missat två (av hittills fyra) pass. Nog om kursen i sig och mer om passet i sig: Det blev mitt första step up pass, någonsin och jag måste säga att det gick bättre än förväntat. Passet var väldigt roligt och det blev bara bättre när man märkte hur bra det gick att hantera rörelserna. Jag ska vara ärlig och säga att jag kom av mig i mellan åt, men sådant får man ha överseende med.

 Hela passet gick i exakt samma takt, vilket jag upplevde som enormt stressreducerande. Jag skulle vilja uppskatta det som att min stressnivå låg på ungefär 75 % när jag kom dit – vilket är högt – och på 0 när jag gick därifrån. Det är inget dåligt omdöme, om du frågar mig.

Jag kan med nöje konstatera att måndagens styrketräning inte tycks ha efterlämnat någon grövre träningsvärk. Var lite öm i musklerna igår, men inte alls som föregående veckor. För mig betyder det att jag redan börjar se resultat.

 

Redan första styrkepasset, som var vecka 43, tog jag lite tyngre vikter än jag egentligen mentalt kände mig redo för. Klarade mig bra hela passet igenom, men träningsvärken som följde var inte att leka med. Första två dagarna kunde jag knappt gå, än mindre sätta mig. Var först på lördagen, fem dagar senare som jag kunde känna att träningsvärken faktiskt släppt.

 

Veckan därpå gick jag på ännu ett styrkepass, men den här gången 60 minuter istället för 45 och fick genomlida samma procedur med träningsvärken. Skillnaden var att träningsvärken den här gången släppte redan på fredagen.

 

Den tredje veckan var jag inte på det traditionella styrkepasset, utan på Kinesis – som jag skrev om för exakt en vecka sedan. Efter det passet hade jag knappt någon träningsvärk alls, bara lite ömhet främst i bröstmusklerna.

Så vad vi kan se är en utveckling från att inte kunna röra sig på fem dagar till lättare ömhet som övergår på en dag, på fyra veckors tid. Tänk vilka framsteg man kan göra, på bara en månad.

Träningskompisar i all ära, men ibland behöver man dagar då man mest är för sig själv och tränar för sig själv. Det tycker åtminstone jag och idag fick jag av en slump en sådan dag. Blev ändrade planer i sista minuten och jag övervägde för en sekund att hoppa över träningen helt och hållet för att sedan ge mig av till gymmet. Så här i efterhand känner jag mig väldigt nöjd med att jag gjorde det, att det var en stund av välbehöv egentid. Gick till gymmet och konditionstränade, vilket gjorde det hela väldigt kravlöst och helt i min egen takt.

 

Visst är det väldigt roligt att även ha någon att träna med, men det känns som att det ändå ligger lite prestation i att träna med någon annan. Kanske är det bara jag som upplever det så?

 Just idag firade Älvhögsborg att verksamheten fyller 40 år (de fyllde i går för att vara exakt) och bjöd därför på tårta hela dagen. Inte helt lätt att motstå, när man gick förbi flera gånger om. Så efter 50 minuters konditionsträning tog jag en bit och gott var det.

Kom hem strax efter klockan 21 igår, så det fanns ingen vits med att starta datorn bara för att sedan stänga av den nästan direkt igen. Hade också i bakhuvudet gårdagens tips: att stänga av datorn en timme innan man går och lägger sig.

 

Igår gick jag, inspirerad av mig själv, till Älvhögsborg och uppdaterade mitt träningskort, från ett med gym, bad och endast ett antal förbestämda gruppträningspass till ett fullt kort. Skillnaden blir då att jag får tillgång till Älvhögsborgs alla gruppträningspass samt romerska bad, vilket jag älskar. Prisskillnaden på 200 kr känns överkomlig, eftersom jag säkert inte gjort något speciellt för de pengarna ändå.

 

Efter att jag pysslat klart med detta var jag på ett styrkepass. Låt oss hoppas att träningsvärken inte gör sig påmind på samma sätt som vid föregående två gånger…

 Avslutade kvällen med en stunds bastande inne i romerska badet, mycket bättre än så blir det inte.

Varje ny vecka, efter nyår, efter varje sommar så är det som att vi uppfattar som en nystart. Ska man sluta eller börja med något, är det måndag som gäller. Nu börjar det bli så sent på året att man likaväl kan vänta tills efter nyår – känner ni igen tankegångarna?

 

När jag hör någon prata eller jag kommer på mig själv med att tänka i de här banorna, brukar jag fråga mig själv: Vad är det för fel med i morgon? Varför inte sluta äta godis/sluta röka/börja träna och så vidare redan imorgon? Nu är det endast det först nämnda jag behöver arbeta med. Har varit sugen på att göra en detox ett bra tag nu, men får inte riktigt tummen ur. Jag skulle kunna börja imorgon, men så tänker jag ”det står ju att det är bäst att börja på en torsdag”. Frågan är hur stor skillnad det gör, för störst skillnad borde det ändå göra att börja redan nu så till vida att jag känner mig mentalt redo. Inte ens det behöver man vara i alla lägen, tror jag. Ibland är det bäst att bara sätta i gång och ta i tu med tankarna och känslorna allt eftersom de kommer.

 

Nu ska jag försöka bestämma mig för om det är ett yoga- eller styrkepass jag borde gå på ikväll. Inte det lättaste beslutet, eftersom båda delarna känns lika lockande. Hur som helst tänkte jag utöka mitt medlemskap, redan idag. Har gått och funderat på det ett tag och motarbetat mig själv genom att tänka ”bättre att vänta till efter jul” och sådana tankar – men hur stor skillnad gör det egentligen?  

 Var tvungen att ta med en bild på vår hund, som visserligen växt en del sen bilden tog.