Idag hänger inte mitt huvud med som det ska. Igår hade jag först problem med att somna och fick sedan sova ungefär tre timmar innan jag väcktes av ett märkligt ljud. Blev klarvaken och kunde inte somna om något mer.

Det är lite lustigt hur fascinerad jag är av snön och väder eller årstider över huvudtaget, eftersom det är något man upplevt så många gånger. Gick upp och tittade ut genom fönstret när jag vaknade i natt och möttes av ett vitt snötäcke på marken – snön kom alltså även hem till mig. Jag ville först påstå att orörd snö är något av det vackraste som finns, men det slår mig att naturen bjuder på så otroligt många vackra vyer att det är svårt att beskriva något som bättre än allt det andra.

Att mina katter hoppar upp på köksbordet när ingen äter är jag ganska van vid och det stör mig inte särskilt mycket. Däremot blir jag alltid lika förvånad när jag kommer in i köket och hunden ligger på köksbordet. Jag har nog bara fått se det en, kanske två gånger tidigare. Kan tänka mig att hon ligger på köksbordet hela tiden när det inte är någon hemma och blir lite svårt att vänja det beteendet, eftersom det aldrig är någon som ser henne gå upp. Får väl satsa på rena husdjur och att torka av bordet ofta istället.

Hade planerat in ett yogapass idag, men jag kände att min kropp behövde ta det lite lugnt idag. Istället har jag promenerat, delvis en promenad mitt på dagen då jag fick njuta av både ljus, snö och frisk luft. När jag kom hem tog jag på mig en massa varma kläder och garderade både mig och hunden Flora med reflexvästar och för att ge mig ut igen. Tråkigt nog är det inte på långa vägar lika mycket snö där jag bor som vid min praktikplats, men det kommer väl hit i sinom tid. Fick ännu en dos frisk luft i alla fall och värmde mig sedan med glögg och mandlar.

Idag snöar det i Trollhättan, åtminstone i den del av Trollhättan som jag befinner mig just nu. Utanför mitt fönster står det några ganska smala träd som nu fått snö på sina grenar och det lyser upp utsikten på ett helt annat sätt än tidigare. Blir lite ljusare i mitt rum också, på ett betydligt behagligare sätt än med lysrör.  Jag hoppas snön ligger kvar, så som den är nu.

Inte helt oväntat har jag träningsvärk, om än lindrig, främst i baksida lår och rygg. Lustigt nog har jag mer träningsvärk i höger ben än vänster, vilket enligt mig går att tolka på två sätt: höger ben är svagare än vänster, alternativt var jag bättre på att trampa hela varvet med det benet. Koncentrerade mig ganska mycket på min teknik igår, eftersom man är van vid att endast trycka ner när man cyklar blir det en liten utmaning att även hålla i tankarna att dra tramporna upp.

För två veckor sedan testade jag ett av cykelpassen som kallas för activio för första gången. För den som inte läste mitt inlägg efter det passet kan jag förklara att det går ut på pulsstyrd träning, där man får följa sin puls på en skärm längst fram i salen. På skärmen ser man dels vilken puls man ligger på, vilket procent av maxpulsen det är och en intensitetsskala.

Jag tror inte att jag träffade riktigt rätt på maxpulsen den här gången heller, eftersom det kändes som att jag fick hålla tillbaka ganska mycket för att ligga på rätt procenttal. Det var nog på sätt och vis bra, eftersom det var ett längre pass än vad jag är van vid. Hur som helst gick 75 minuter bättre än väntat; jag trodde aldrig att jag skulle orka det. Kanske är det så att viljan räcker längre än självförtroendet ibland. När det gått 60 minuter måste jag erkänna att jag kände mig ganska mör, men inte värre än att man hanterade den sista kvarten.

Cyklade stående större delen av passet, så nu väntar jag mig en kraftig träningsvärk under morgondagen. Var lite öm redan innan, efter gårdagens träning. Vi får väl se hur det blir.

Det tycks vara så att Aftonbladet återvinner artiklar på sin hemsida, ganska smart med tanke på att det annars i många fall skrivs fler snarlika artiklar. Idag kan man högst upp på deras sida kropp och hälsa läsa en artikel med rubriken ”Julbord – välj rätt för din viktstrategi”, en artikel publicerad 17 december, 2007. Man har tagit hjälp av tre personer, två för mig kända namn: Fredrik Paulún och Anna Skipper plus Josefine Jonasson, dietist från Aftonbladets viktklubb. 

Jag började läsa artikeln med tanken ”äsch, julen är ändå bara en vecka om året” och blev därför positivt förvånad då artikeln tar utgångspunkt i att de tre ”viktexperterna” enas om att vi ska låta smaklökarna avgöra vad vi väljer att äta under julen, eftersom den bara kommer en gång om året. De skriver att risken för viktökning är liten om man framför allt begränsar portionerna, vilket förmodligen är lättare sagt än gjort när det erbjuds många inbjudande alternativ. Personligen har jag inte så svårt att begränsa mina alternativ, eftersom jag är vegetarian och vegetarisk mat är ofta inte särskilt prioriterat på julbord. 

I artikeln följer även en lista över vad man bör rikta in sig på att äta, beroende på om man vill kalla sig själv Hälsofreak, GI-frälst alternativt Kalorikoll. Läs hela artikeln här: http://www.aftonbladet.se/kropphalsa/vikt/article3916608.ab

Idag fullföljde jag min planering och gick på det svettiga bodycombat-passet. Svettigt, men roligt - som alltid. En av de saker jag tycker är roligt med träningsformen är att det går fort att komma in i träningen. Jag har endast varit på just detta pass en gång innan, för tre veckor sedan, men tyckte ändå att jag hängde med bra och kunde lägga mycket kraft i övningarna. Det känns att det ger bra konditionsträning och blev för mig ett utmärkt, avslappnande avslut på en stressig dag.

Ser fram emot när det nya programmet släpps, så man kan hänga med redan från början. Borde kanske göra ett konditionstest för att se vad som händer med konditionen på tre månader med bodycombat. Eller så får jag helt enkelt lita på min känsla av att saker och ting förändras åt det bättre.

På måndagar tycker jag att det är roligt att se över vad jag vill träna den kommande veckan. Det är inte alltid det blir precis som man tänkt sig, men det gör inte så mycket. Generellt sett tycker jag att planering är halva det roliga i det mesta jag gör, men det händer att jag går upp i det för mycket och gör utförliga planer för månader framöver vilket för mig skapar stress – en ständigt fulltecknad kalender. Att gå igenom för en vecka framöver känns ändå som ett sätt att hålla det hela på en stund nivå.  

Innan man planerar saker behöver man fundera över vilka ramar man har, vad som sätter gränserna. Min främsta begränsning i träningsplanerna är tiden; jag kan inte välja att träna tidigare än klockan 16, eftersom jag går hem från praktiken däromkring. Dessutom vill jag inte träna för sent, eftersom jag då sover sämre. Min grundprincip är alltså att träna så tidigt som möjligt, men det känns ändå helt okej att göra undantag från principen ibland. Idag lutar det åt att träna bodycombat kl. 17:45.